Valaffischen!

Muntlig redovisning år 7

Du ska representera din grupp ( ert politiska parti) och diskutera era valfrågor.

Tre områden ska diskuteras:

1. Skolan
2. Fritiden
3. Miljön

Dina förberedelser:

Var noga med att kunna de tre stora ideologierna (socialism, konservatism och liberalism). Vad står de för?

• Ideologin ska syna på valaffischen genom ert budskap.
• Var konkreta gällande era valfrågor; skola, fritid, miljö. Ex "Alla ska få välja sin fritidssysselsättning."
• Svara på frågorna; Vad vill vi uppnå?, Hur ska vi uppnå det?, Varför satsar vi på det här?

Redovisning

Tid: 15 min/grupp.

Förbered dig genom att skriva ner vad du ska säga i punktform.

Bedömning:

Läraren sitter och lyssnar på debatten och är debattledare. Följande förmågor tränar vi och bedömns av lärare.

• Begreppsanvändning
• Kommunicera
• Underbygga med exempel de åsikter du för fram.
• Analytiskt tänkande. Refeltionsförmåga.

Lycka till!

Reflektioner kring Krimkrisen

Finns det likheter mellan Stalin och Putin?

Stalins lycka var total när Hitler erbjöd sig att skriva under en icke-angreppspakt med hemliga tilläggsprotokoll som delade upp Central- och Östeuropa i intressesfärer.

Avtalet mellan Hitler och Stalin den 23 augusti 1939, som brukar omnämnas som Molotov-Ribbentropavtalet efter respektive utrikesminister, var inget fredsavtal som sovjetisk historieskrivning har gjort gällande, utan två av världens värsta diktarorer som delade bytet mellan sig.

Stalin var mycket nöjd, för förutom chansen att återta förlorade tsarryska områden fick Röda armén ytterligare tid på sig att förbereda sig för det oundvikliga kriget mot Hitlers Tyskland. Stalin tog verkligen vara på chansen och expanderade sin krigsmakt enormt fram till den 22 juni 1941 då Hitler anföll. Stalins upprustning var planerad att var färdig till våren 1942.

Ser vi till dagens Ryssland har Putin också rustat enormt de senaste åren, ett nytt militärt koncept togs fram 2003 och planerades vara klart 2020.

Nu har Putin känt sig tvungen att spela ut sina kort innan allt var klart.
(Källa:krigsmyter.nu)

Annekteringen av krimhalvön är en del av Putins upprustning. Vidare finns likheter med Tysklands annektering av Österrike på 30-talet. Detta har utvecklats till en gigantisk kris inom EU och där även FN jobbar hårt för att lösa krisen.
Vad som kommer hända framöver är svårt att säga, men en del menar att en större konflikt inte kan uteslutas. I en intervju med USA:s ambassadör i Sverige såg han ändå ljust på framtiden. Han menar på att Rysslands unga generation inte har de stormaktsambitioner som Putin står för.

Hur styrs EU?

Detta är en fortsättning på vårt projekt om hur Sverige styrs. Nu ska ni få sätta tänderna i EU.

Tid:

Två veckor.

Mål

1. Kunna redogöra för hur EU-parlamentet är uppbyggt.
2. Kunna redogöra för EU:s historia.
3. Kunna redogöra för hur beslut fattas.
4. Ha kunskaper om några områden som EU beslutar om, ex. jordbruk, ekonomi osv.

Uppgift

• Läs i sh-boken om EU.
• Studera följande två filmer.

1. Bakgrund

2. Makten i EU

• Jobba med frågor om EU. Ni har fått ett dokument via mejl och som ligger på Google drive.
• Du ska vara beredd att delta i diskussioner och rollspel om EU, då vi har samling.

Redovisning

• Test (skriftligt och muntligt)
• Skriftligt tisdag v.15.
• Muntlig bedömning via rollspel.

Hur styrs Sverige?

Nytt projekt om Sveriges statsskick. Detta år kallas för supervalår för att det är val till EU, Sveriges riksdag, kommun och landsting. Vi behöver därför öka kunskapen om vårt demokratiska samhällssystem.

Vad ska du kunna?

1. Beskriva politiska ideologier (socialism, liberalism, konservatism).
2. Beskriva våra olika politiska partier och vad som skiljer dessa.
3. Hur ser Sveriges politiska system ut (riksdag, kommun, landsting)?
4. Öka kunskaperna om EU.
5. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort.
6. Sveriges grundlagar.
7. Beskriva hur individer och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling. 
8. Hur går det till när du själv och andra människor påverkar beslut i ett demokratiskt samhälle.

Hur ska du arbeta?

1. Läs först SH-boken s.195 - 235. Frågorna i boken ska du också besvara.
2. Se följande filmer som kompletterar SH-boken. 

• Demokratins regler
• Riksdagen
• Vad kan du göra för att påverka?

1. När du läst fram till en frågesida, ska du arbeta med uppgiften "Träna begrepp". Se montesjuan. Du ska göra 4 st.
2. Du ska jobba i en studiegrupp. Använd uppgiften "Träna begrepp" och visa dina förklaraingar samt diskutera dem i gruppen. Hur har du uppfattat begreppen?
3. När studiegruppen har gjort 4 st diskussioner ska du göra ett prov. Meddela läraren.
4. Studiegruppen sätter läraren ihop.

Grupparbete

Du kommer att delas in i en grupp som ska bilda ett av de svenska politiska partierna som representeras i riksdagen. Läraren delar in grupperna.

Uppgift:

Du ska läsa in dig på ditt politiska parti och göra en plan på hur ni ska vinna valet.

Gruppen ska göra en affisch där era viktigaste frågor presenteras.

Följande områden ska finnas med:

1. Skola
2. Fritid
3. Miljö

Här kan du läsa om olika partier:  Politiska partier

Följande ord kan du googla för att få information om partiprogram.

- partiprogram

Så här kan en valaffisch se ut:

Nytt projekt år 8: Världskrigen

Nu fortsätter vi tre veckor till med historia studierna. Nu ska ni läsa in hur Första och Andra världskrigen gick till.

Här kan du läsa projektbeskrivningen som finns under historiefliken på denna blogg:
Världskrigen

Detta bedömer din lärare:

• Faktainsamling (din beskrivning).
• Samhällsutveckling (krigen, kvinnors rösträtt osv).
• Människors livsvillkor och värderingar.
• Undersökning av utvecklingslinje (Världskrigens utveckling osv) - jobba med analysfrågor.
• Se samband dåtid och nutid.
• Använda och bedöma källmaterial (källkritiska begrepp).
• Beskriva en framtida utvecklingslinje.

Vi kommer att gå igenom dessa punkter så att ni vet exakt vad det handlar om.

Källmaterial

Ni har en hi-bok att utgå ifrån. I detta projekt ska ni jobba med förmågan att samla info på egen hand. Ni ska använda minst tre olika källor samt ett historiskt källmaterial (se länken nedan om detta material). Ex: Hi-bok, internetsida och historiskt källmaterial.

Följande filmer ska ni se innan våra samlingar:

• Ons v.7,  Film om Första värlskriget och Ryska revolutionen.

Första världskriget (mcenter.se)

• Ons v.9 Film om Andra världskriget

Andra världskriget

Historiskt källmaterial

Namngeografi år 7

Uppgift v.5!!

Du ska under veckan jobba med en valfri världsdel och kunna följande geografiska namn och lägen. Du väljer själv hur många geografiska lägen du ska kunna.
Meddela mig (Magnus) vilken världsdel du valt genom att mejla detta.
Test på torsdag!

Jobba så här:

• Länder
• Städer (huvudstäder)
• Floder
• Sjöar
• Hav (vilket, vilka ligger kring världsdelen?)
• Berg och bergskedjor
• Öken eller öknar.

Källor:

Kartbok

Google earth

Google map

Seterra (övningar)

Webbmagistern (övningar)

Slaveriet

Uppgift till onsdag v.4!

Titta på följande film innan onsdag.

Slavhandel

På onsdag ska ni diskutera filmen med hjälp av följande frågor.

1. Hur gick slavhandeln till?
2. Vilka blev förslavade?
3. Vilka var anledningarna att man köpte slavar?
4. Hur behandlades slavarna?
5. Hur många människor beräknas deporterats från sina hemländer genom slavhandeln?
6. Vilken ideologi låg bakom slaveriet och imperialismen?
7. Hur ser slaveriet ut idag?

Källkritiska uppgifter (Informationen är hämtad från www.infokoll.se)

Efter att ni diskuterat, först i mindre grupper och sedan med hela klassen, ska ni jobba enskilt med källkritiska uppgifter. Läraren delar ut dessa uppgifter.

Tänk på att använda och förstå följande begrepp när du arbetar med uppgifterna. Lämna in uppgifterna till läraren.

Objektiv = saklig, opartisk

Förstahandskälla = den som bevittnat en händelse.

Andrahandskälla = den som återgett den händelse ett vittne har beskrivit.

Beroende = Beroende inom källkritiken betyder att informationen i en källa bygger på uppgifter från en annan källa. För att informationen ska vara tillförlitlig krävs att minst två källor som inte är beroende av varandra påstår samma sak.

Tendens/Vinklad = Tendensiös information är ensidig, överdriven eller tar parti för en åsikt. Fakta och statistik kan vara utvald för att just den egna uppfattningen ska verka sann. Ett annat ord för det är att informationen är vinklad.

Tidskritieriet = Information som ges omedelbart eller precis efter att något har hänt är oftast mer pålitlig än om det gått lång tid. Orsaken är att vi glömmer. Mest glömmer vi de närmaste dygnen efter en händelse.

Äkta = När du har bestämt dig för att använda en källa är det viktigt att du granskar om källan är äkta d v s om den är vad den utger sig för att vara. Det kan handla om att tidsbestämma ett dokument eller ta reda på om den som står bakom källan är trovärdig.

Kvarleva och berättelse = En källa är en text, ett uttalande, ett föremål eller en bild som påstår något om verkligheten. En kvarleva är ofta ett föremål t ex ett vapen, en dagbok, en vas, eller ett dokument. En berättelse återger något som har hänt. Foto är exempel på en källa som kan vara både kvarleva och berättelse.