Prov år 7

Antikens Grekland

Prov

Om du vill ha provet muntligt. Skriv stödord eller korta meningar som vi kan använda i den muntliga redovisningen nästa vecka.

Lycka till!/

Uppsats om hälsa - År 8

Planera ditt skrivande...!

Du är ombedd att skriva en uppsats (2-3 sidor, storlek 12) om hälsa förr och nu. 

Uppsatsen handlar om 1700- och 1800-talet. Följande upplägg kan du använda när du planerar ditt skrivande. Se bildspelet.
Vi har utgått ifrån målen som finns under fliken Historia på denna blogg.

1700- och 1800-talets Sverige

Sammanfattning

Här finns en sammanfattning i punktform som ni kan använda för att sortera den fakta ni läser in.

Frihetstiden 1721-1772

• demokratiutveckling börjar
• kungens makt minskar
• riksdagens makt ökar
• hattar och mössor
• upplysning och vetenskap

Gustav III tid 1772 - 1792

• upplyst despot
• tryckfrihet
• lägger grunden till vår demokrati genom att införa mildare regler.

Jordbruk och landsbygd 1700-talet

• storskiftesreformen
• jordlösa
• potatis
• marknadsdagar

Jordbruk och landsbygd 1800-talet

• -järnplogen
• -hungersnöd
• -utvandring
• -urbanisering

Industrialisering 1800-talet

• järnvägen
• järn och stålindustri
• papper- och massaindustri
• verkstadsindustri
• arbetarklass
• förslitningskador

Demokratiutveckling 1800-talet

• fackföreningar
• ståndsriksdagen avskaffas 1865
• tvåkammarriksdag ersätter
• Knappt hälften av Sveriges befolkning hade inte rösträtt.
• den nya tvåkammarriksdagen ökade antalet lite men du behövde vara man och rik för att få rösta.
• kvinnor blev myndiga vid 25 år.
• Folkrörelser bildas

kvinnorörelse

nykterhetsrörelser

frikyrkorörelser

Namngeografi och kartkunskap

Namngeografi

Vi vill att ni övar på namngeografi denna vecka. Ni kommer att få frågor som liknar de här nedan.

Öva på följande test 10 min varje dag.
Säg till oss lärare om du vill öva med en blindkarta.

• Säg till oss lärare om du vill öva med en blindkarta.

Lycka till!
Amanda och Magnus

Källkritik

Gustav III - tryckfrihetsförordning

Första dokumentet är ett utdrag ur 1766 års tryckfrihetsförordning som riksdagen och då Mösspartiet som ledande parti, antog 1766.
Det andra dokument är ett utdrag av Gustav III:s  diktamen om en ny tryckfrihetsförordning år 1774, som har lagt grunden till den yttrandefrihet och tryckfrihet vi har i Sverige idag. Texterna är ganska svår att läsa men försök förstå budskapet i varje stycke.

Du ska lära dig att bedöma källan och resonera kring källans trovärdighet. Jämför också de två förordningarna, 1766 och 1774.

1. Datera källorna - tidskriteriet. 
2. Trovärdighet - är källan tendensiös? Beskriver den dåtiden på ett riktigt sätt?
3. Vilken bild får du av kungen? Hur uttrycker han sig i texten? Jämför texterna.
4. Vilken inställning har han till 1766 års tryckfrihetsförordning när du studerar hans diktamen? Gillar han den eller vill han göra ändringar?
5. Vem riktar han sig till? Adeln, allmänheten osv.

Riksdagens antagande av tryckfrihetsförordning 1766

Gustav III diktamen gällande 1766 års tryckfrihetsförordning

Upplysningen

1700-talet

Följande text är hämtad från studi.se. Den beskriver på ett tydligt sätt vad upplysningen handlar om.

Under 1500- och 1600-talen växte framgångarna för vetenskapen. Även tankarna kring hur samhället skulle organiseras och hur man tänkte kring männsikan växte och utvecklades. När man väl kommit fram till mitten av 1700-talet så uppstod en ny tankeinriktning som kallas för upplysningen. Upplysningen var något som smittade av sig på hela samhället: hur man organiserade samhället, litteraturen, teater och konst. 

Grundtanken i upplysningen var ordet förnuft, det var som ett favoritord. Förnuftet var det som präglade hela tiden, hur man levde, hur man skrev och hur man tänkte. Man hade ett kritiskt förhållningssätt och försökte alltid att se det förnuftiga i olika sammanhang. Man såg också människan som en individ och inte längre som ett stort kollektiv. Man började tänka kring saker som mänskliga rättigheter och människans rätt. Man pratade också om människans värde och hur man behandlade människor på olika sätt. Även lycka och framgång för den enskilde individen blev något som också lyftes fram. Det här påverkade hur man dömde människor i rättgångar, fängelsstraff och tortyr. Även synen på fattigdom förändrades under den här perioden. Under upplysningstiden var man väldigt kritisk till kyrkan och kyrkans inställning och syn. Kyrkan fick sig verkligen en tankeställare utifrån upplysningsidealen. Mycket av det kyrkan stod för förkastades som gammaldags och vidskepligt. Man hade också en helt ny syn hur samhället skulle vara organiserat, hur man skulle styra ett land och hur man skulle dela upp makten i ett land. Man ansåg att om man hade en kung eller person som regerade ett land som inte dög, som inte var bra. Då skulle man kunna byta ut honom. Det var det mest förnuftiga. 

Fyra viktiga upplysningsfilosofer: Montesquieu var en fransman som skrev böcker och skrifter om hur staten skulle vara organiserad. Det här hängde ihop med hur de gamla grekerna hade uttryckt sig. Han ansåg att makten i ett land måste vara uppdelad. Några som stiftar lagar, några som dömer och några som ser till att lagarna blir utförda. De här olika grupperna måste bestå av olika personer, makten måste vara uppdelad så att de kan kontrollera varandra. Voltaire var ytterligare en författare. Han kritiserade kyrkan väldigt starkt och han debatterade kring yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Just på grund av detta hamnade han också i fängelse. Detta ledde till att han diskuterade och skrev om lagar och förordningar, hur man dömde människor. En annan filosof och författare var en schweizare som hette Rousseau. Han skrev mycket om ägande och människans rätt att äga och att staten inte kan komma och ta över någons egendom utan att personen får en rimlig ersättning. Han diskuterade också kring människan och människans natur och han kom fram till att människan är god. Slutligen har vi en amerikan som hette Franklin. Han var vetenskapsman och upplysningsfilosof. Det som är speciellt med Franklin är att han är praktiker. Han var med att skapa det nya landet USA - Amerikas förenta stater. Därför blev han en symbol för den här tiden, en viktig person, en viktig förebild.

Nyheter

V.47

Nu kan du lära dig mer om vilka nyheter som är aktuella just nu.

Gå in på www.nutid.nu

Välj elevsida.

Inloggningskod denna vecka är:  HALT

Inloggningskod för facit denna vecka är: GUPPIG

LYCKA TILL!

Sveriges 1800-talshistoria

Titta och lyssna noga på filmerna. Du behöver vara aktiv och klicka på pausknappen ibland för att hänga med. Svara på följande frågor när du sett filmerna.

Filmen handlar om Sverige historia på 1800-talet

1. Vem efterträder den Svenska tronen efter Karl den X11 och hur gick det till?
2. 1814 säger Norge nej till en union med Sverige. Sverige förklarar då krig mot Norge. Hur går kriget och vad innebär unionen?
3. Vad menade Essaias Tegnér med sitt berömda citat; Freden, potatisen och vaccinet? Utveckla ditt svar.
4. Ge exempel på uppfinningar och förändringar som är viktiga för 1800-talets utveckling på landsbygden.
5. Vilka baksidor hade utvecklingen på landsbygden?
6. Hur gick det till när Göta Kanal byggdes? Varför användes inte maskiner?
7. Vilken betydelse hade ångmaskinen för Sverige?
8. Vem var Nils Ericsson?
9. 1809 års regeringsform. Vad innebar denna regeringsform?
10. 1846-1873 emigrerar var femte svensk. Varför emigrerade svenskarna?
11. Strejk var ovanligt på 1800-talet. Berätta om Sveriges första strejk.
12. Nykterhetsrörelsen utvecklades i slutet på 1800-talet.

Fortsätt undersöka följande:

1. 1867 Tvåkammarriksdagen ersatte ståndsriksdagen. Vad är skillnaden?
2. Efter Karl den XII Johan ärvde sonen Oscar sedan Karl XIV och tillsist Oscar II tronen i Sverige. Beskriv de problem Sverige fick i och med unionsupplösningen 1905.

Filmen handlar om Sverige sociala historia på 1800-talet.


1. Vilka områden i det sociala livet tar filmen upp?
2. Fundera över vilken betydelse det sociala livet har för individens välbefinnande och hälsa.

Nytt projekt i åk. 9: Fördjupning i geografisk region.

Fakta om globalisering

Läs följande text om Globalisering inför onsdagens SO-samling.

I vårt nästa projekt kommer ni att få göra en likadan geografisk fördjupning som ni gjorde i temat, fast enskilt den här gången. Ni kommer främst att arbeta med mål från geografin, men även mer några mål från samhällskunskapen. I projektet ingår även att träna på att skriva faktauppsats och att vara källkritisk
( integrering med svenskan)

Mer om allt det här på onsdag!

/Amanda

Historia år 7 - v.46-47

Antikens Grekland

Miniprojekt på två veckor. Vi fortsätter att studera den historiska epoken som kallas Antiken.

På fliken historia kan du läsa vilka mål som du ska uppnå dessa två veckor. Här presenteras uppgifterna du ska jobba med.

Uppgifter: Arbetsfrågor och begrepp

• Läs texten nedan som är hämtad från so-rummet.se. Jämför även texten i hi-boken som är mer detaljerad och kan utveckla dina svar på frågorna. Se också filmen här nedan. Jobba sedan med följande frågor.

1. Ange tidsperioden för det vi kallar Antikens Grekland.
2. Titta på kartan nedan. Beskriv hur Greklands geografiska läge i medelhavet bidrog till dess utveckling. Både positivt och negativt. Både texten här, hi-boken och filmen ska du använda för att besvara frågan. Återkom till denna fråga när du gjort övriga frågor.
3. Beskriv Greklands kultur. Använd begrepp såsom filosofi, konst, litteratur, arkitektur osv.
4. Grekland var inget imperium utan utgjordes av statsstater. Beskriv hur denna politiska indelning fungerade.
5. Beskriv hur kriget mot Perserna gick till i det vi kallar för "Perserkriget".
6. Vad är Hellenism?
7. Vem var Alexander den Store och hur påverkade han Greklands utveckling.
8. Beskriv hur arvet från Antikens Grekland ser ut.
9. Förklara hur Atens demokrati såg ut. Rita gärna en bild som visar detta.
10. Den grekiska mytologin är viktig. Berätta kort om Grekernas religion. Rita gärna en kort serie. Läs hi-boken, se filmen eller klicka på länken: Grekisk mytologi
11. Berätta om de Olympiska spelen. Fortsätt gärna med din tecknade serie.
12. Berätta om olika livsstil i det Antika Grekland.
13. Jämför nu Antikens Grekland med det Romerksa riket. Ange likheter och skillnader. Jobba med följande begrepp:

- Styret: demokrati

- Kultur

- Religion (mytologi)

- Samhällsklasser (olika livsstil).

- Försvar (armén och stridskonst)

- Geografisk utveckling

Antikens Grekland

Det antika Greklands storhetstid kan sägas börja redan under 700-talet f.Kr och varade fram till 300-talet f.Kr.

Greklands geografiska läge vid Medelhavet kom att spela en viktig roll för handeln och spridandet av idéer i området. Grekerna koloniserade dessutom stora områden runt Medelhavet vilket bidrog till att sprida den grekiska kulturen (se karta).

En gemensam grekisk kultur

Under antiken var Grekland politiskt splittrat ochbestod av en mängd stadsstater vilka fungerade som självstyrande småriken. De grekiska stadsstaterna hade emellertid en delvis gemensam kultur som gav dem en grekisk identitet. Den grekiska kulturen bestod av olika delar. Huvudingredienserna var grekisk mytologi, litteratur, teater, arkitektur, konst, idrott och filosofi. Den viktigaste faktorn för den grekiska identiteten var det gemensamma grekiska språket.

Grekland var politiskt splittrat

De grekiska stadsstaterna enades aldrig i en gemensam stat. Greklands besvärliga geografiska förhållanden gjorde att stadsstaterna många gånger isolerades från varandra genom naturliga barriärer som bergskedjor och hav. Dessutom förekom det ofta rivalitet och krig mellan de olika stadsstaterna. Men när grekerna hotades av yttre fiender höll de vanligtvis ihop.

Perserkrigen

Omkring 500 f.Kr gjorde några grekiska stadsstater, belägna vid Mindre Asiens västkust, uppror mot perserna. Upproret stöttades av Aten och några andra stadsstater från det grekiska fastlandet. Revolten slogs dock snabbt ned av perserna, varefter perserkungen beslöt sig för att straffa Aten och de grekiska stadsstaterna. Perserna skulle därmed utvidga sitt territorium västerut och införliva Grekland i sitt stora välde.

Kriget som följde mellan perserriket och de grekiska stadsstaterna har inom västerländsk historieforskning blivit känt som ”perserkrigen”. Efter att grekerna till slut besegrat perserna vid Marathon 490 f.Kr, Salamis 480 f.Kr och Plataiai 479 f.Kr lyckades Grekland bevara sin självständighet.

Bild: SO-rummet.se

Alexander den store (till vänster) i strid mot den persiska kungen Dareios III (till höger på vagnen) under slaget vid Issos år 333 f.Kr, golvmosaik funnen i Pompeji.

Alexander den store infogar Grekland i sitt välde

På 300-talet f.Kr var Grekland försvagat och sårbart efter årtionden av inbördeskrig mellan de ledande stadsstaterna Aten och Sparta. Stadstaterna underkuvades då av kung Filip II av Makedonien, ett rike i norra utkanten av den grekiska världen. Han avled snart efter invasionen och efterträddes av sin son Alexander. Denne skapade genom erövringar i Främre Orienten ett av av de största imperier som världen dittills skådat (se karta). I den västerländska historieskrivningen har han därför blivit känd som Alexander den store.

Den grekiska kulturen sprids

Efter Alexander den stores död 323 f.Kr splittrades hans väldiga rike. Den grekiska kulturen hade då hunnit spridas över stora delar av Främre Orienten där den blandades med asiatiska influenser. Den grekiska kulturen fick därmed en ny form som kallas hellenism.

Den grekiska kulturen har varit av stor betydelse för det västerländska kulturarvet, inte minst genom romarna som övertog en stor del av den grekiska kulturen i dess hellenistiska form.

Arvet från antikens Grekland

Vårt samhälle präglas än idag av grekernas kulturella arv. Här följer några exempel på beståndsdelar i den grekiska kulturen som bidragit till att forma vår västerländska kultur:

- Demokrati
- Vetenskap
- Filosofi
- Konst
- Teater
- Litteratur
- Vårt alfabet har sina rötter i det grekiska.
- Byggnadskonst
- Idrott

---

Fakta om Atens demokrati

Den atenska demokratin var något unikt för sin tid och byggde på medborgarnas direkta deltagande. Denna form av demokrati kallas idag för direktdemokrati.

Direktdemokrati = de involverade närvarar på plats och fattar beslut tillsammans.

Atens direktdemokrati var ändå en ganska exklusiv styrelseform eftersom bara en mindre del av Atens befolkning räknades som medborgare. Men för att vara medborgare krävdes å andra sidan att man aktiverade sig i stadens angelägenheter. Några förutsättningar som möjliggjorde detta var att det atenska samhället grundade sig på slavekonomi, att de deltagande fick ekonomisk ersättning och att hemmet styrdes av kvinnorna. Kvinnor och slavar var helt uteslutna från medborgarskap.

Modellen med direktstyre byggde på tre institutioner där medborgarna skulle delta:folkförsamlingen som var den lagstiftande makten, regeringen som styrde staten ochdomstolen som upprätthöll ordningen.

Grundprinciperna var att det skulle råda politisk jämlikhet och att alla skulle vara med. Viktigt var att man som medborgare skulle ha makt över andra samtidigt som man själv kunde bli styrd.

Direktdemokratin var ett styrelsesätt som endast lämpade sig för stadsstater eftersom de hade ett begränsat invånarantal och ganska små geografiska ytor. Detta var nödvändiga förutsättningar för att kunna samla medborgarna så att de kunde närvara regelbundet i folkförsamlingen.

Senare under antiken när stora riken började växa fram - som under den hellenistiska tiden och i romarriket - hade systemet med direktdemokrati redan förlorat sitt bruksvärde. Makten kom hädanefter att i första hand innehas av adel eller kungar. Detta ledde till att de demokratiska idéerna så småningom föll i glömska under väldigt lång tid (läs mer om Demokratins historia).

Atens demokrati - direktdemokrati - tilltalade inte alla. En av dess främsta kritiker var filosofen Platon (427-347 f.Kr) som levde i Aten vid den här tiden. Platon liknade den atenska demokratin vid ett skepp där alla agerade som kapten och bestämde hur och vart skeppet skulle seglas. Platon ville istället införa ett expertstyre där kompetens och meriter skulle avgöra vilka som skulle bestämma. Han menade att folket var en korkad massa som i sin ignorans och avundsjuka på varandra inte kunde se till statens bästa. När sedan den vanskötta staten hade kollapsat skulle folket istället acceptera vilket annat styrelseskick som helst för att återställa ordningen. Platon ansåg därför att steget från demokrati till tyranni var mycket litet.

Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Hugo Montgomery, Medelhavsvärldens historia till omkring 400 e.Kr, Almqvist & Wiksell, 1995
David Held, Demokratimodeller. Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi, Daidalos, 2005
Terence Ball och Richard Dagger, Political Ideologies and the Democratic Ideal, 2004

Text: Robert de Vries (red.)

Faktagranskad av: Fredrik Helander, museipedagog vid Medelhavsmuseet

Film om Antikens Grekland

Film

Begrepp att kunna

Dygd
Demokrati och direktdemokrati
Filosofi
Illiaden och Odyssén
Trojanska kriget
Perserkriget
Aten
Sparta
Grekisk mytologi
Alexander den Store
Imperium
Hellenism
Homeros
Akropolis
Sokrates
Platon
Aristoteles
Statsstater
Idrott - Olympiska spel
Härold

Utvärdering av temaveckan!

Hello world - tell me how you're doing!

När du gjort utvärderingen, glöm ej att trycka på klar!

Create your free online surveys with SurveyMonkey , the world's leading questionnaire tool.

Tider av revolution - Historia för år 8.

Denna text ska alla i år 8 ha läst igenom till samlingen på onsdag v.46. Fundera över följande frågor när du läser texten. 

Frågor:

Nämn 5 viktiga faktorer som kännetecknar det långa 1800-talet.

Varför kallas denna epok för det långa 1800-talet?

Texten är hämtad från so-rummet.se och sammanfattar den historiska epok vi ska studera resten av terminen.

Det långa 1800-talet, 1776-1914

”Det långa 1800-talet” är ett begrepp som myntats av den brittiske historikern Eric Hobsbawm. Formuleringen med ett långt 1800-tal syftar till att förenkla indelningen av historien i karaktäristiska epoker istället för århundraden. Hobsbawms ”långa artonhundratal” innefattar tidsperioden från franska revolutionen 1789 till utbrottet av första världskriget1914. För att underlätta kategoriseringen av materialet på SO-rummet inkluderas här även denamerikanska revolutionen i perioden, som därmed istället börjar 1776.

Övergripande politiska och ekonomiska förändringar

Perioden kännetecknas dels av stora genomgripande politiska förändringar som påbörjades i samband med revolutionerna i Amerika och Frankrike i slutet av 1700-talet; dels av en positiv ekonomisk utveckling som sattes igång med hjälp avindustrialiseringen och den ökade världshandeln. Det nya samhället som uppstod i västvärlden efter de omvälvande politiska och ekonomiska förändringarna varade i stort sett i oförändrad form fram till utbrottet av första världskriget 1914. Därefter blev världen annorlunda.

De politiska revolutionerna

Det långa 1800-talet inleds 1776 med de amerikanska koloniernas självständighetsförklaring och deras frihetskamp mot moderlandet Storbritannien. Händelsen var så banbrytande att den ibland kallas för den amerikanska revolutionen. Den amerikanska kampen för självständighet var inspirerad av upplysningens liberala idéer om alla människors lika värde såväl som tankarna på frihet, maktfördelning och folkligt medbestämmande. Efter att frihetskampen lyckats och USA blivit en självständig nation 1783, fick ”revolutionsidéerna” större betydelse i Europa, speciellt för folket i Frankrike. När det kort därpå utbröt en revolution även i Frankrike 1789, ersattes den gamla samhällsordningen som byggde på kunglig och adlig auktoritet med en mer folklig makt. De franska revolutionsarméerna och Napoleon lät sedan sprida och befästa de nya politiska idéerna över hela Europa.

Nationalismens och imperialismens tidsålder

Det långa 1800-talet präglades också av nationalism. De stora politiska förändringarna som ägde rum i Europa under perioden förde med sig att folkets inflytande över samhället ökade. Detta gjorde att ländernas befolkning i större omfattning än tidigare uppfattade sig som mer delaktiga i nationen de tillhörde. Men det fanns också många som inte kunde identifiera sig med sitt land. Under Wienkongressen 1814-1815 hade Napoleonkrigens segermakter ritat om den europeiska kartan för att skapa maktbalans i Europa. De nya gränserna drogs då ofta utan tanke på befolkningens etniska samhörighet. I en del länder ledde detta senare under perioden till en växande nationalism bland de folk som var utspridda i olika länder och ville förenas i en egen nation.

Allt detta bidrog till att 1800-talet också blev nationalismens århundrade. Nationalistiska rörelser växte fram över hela Europa och på andra ställen i världen vilket bland annat resulterade i Tysklands och Italiens enande. Vid sidan om nya statsbildningar, väckte nationalismen också imperialistiska ambitioner hos många stater eftersom ett lands status vid den här tiden ofta bedömdes efter dess tillgång på kolonier. Under senare delen av 1800-talet inleddes därför en intensiv jakt på kolonier som bland annat skulle förse de europeiska stormakterna med billiga råvaror. Vid periodens slut styrde Europa stora delar av världen.

Samhället industrialiseras

1800-talet kallas ibland även för industrialismens århundrade. Under 1800-talet intensifierades den pågående industrialiseringen i Europa och USA. Ångmaskinen bidrog till att förbättra kommunikationerna både på land och till havs. Järnvägsbyggandet och de nya ångbåtarna medförde att transporter gick snabbare och att landsdelar och länder knöts närmare varandra. Städerna blev fler och växte i takt med att folk flyttade från landsbygden in till tätorterna för att arbeta i industrier och inom andra yrken. Andelen av befolkningen som ägnade sig åt jordbruk minskade därför kraftigt under perioden. Samtidigt genomgick jordbruket i Europa och USA stora förändringar och blev effektivare än tidigare.

Industrialiseringen och det förbättrade jordbruket medförde att folkmängden ökade kraftigt under perioden. Samtidigt skedde stora folkomflyttningar i västvärlden och i Asien. Mest känd är massutvandringen till Amerika.

Arbetarklassens uppkomst

Industrialisering av samhället skapade samtidigt en stor arbetarklass som växte sig allt starkare under periodens gång. Arbetsförhållandena i fabrikerna var under lång tid mycket dåliga och arbetstiderna långa. Arbetarnas torftiga levnadsförhållanden ledde senare till den socialistiska ideologins uppkomst. Socialismen var en kraftfull reaktion mot arbetarklassens svåra situation. När arbetarna blivit mer organiserade växte fackföreningar och socialdemokratiska partier fram som kunde föra arbetarklassens politiska talan. Under slutet av 1800-talet genomfördes därför sociala reformer runt om i Europa som gjorde att arbetarnas levnadsvillkor förbättrades.

Nationalism blev motmedel mot socialism

Socialismen i sin mest radikala form hade som mål att förena arbetarna i alla länder varefter produktionsmedlen skulle övertas genom revolution. Många regeringar runt om i Europa var livrädda för att detta skulle hända i deras länder. Under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet arbetade därför Europas regeringar hårt med att stärka folkets identitet med den egna nationen. Nationalismen användes nu som ett motmedel mot den växande socialismen. I och med det stärktes nationalismen och idén om den egna nationens storhet, samtidigt som imperialismen bidrog till att öka konkurrensen mellan Europas stormakter.

Ett världskrig planterades i nationalismens och imperialismens mylla

För Europas del var det långa 1800-talet en ovanligt fredlig epok. Efter Napoleonkrigen i början av 1800-talet utspelade sig inga stora och långvariga konflikter i Europa. Men den växande rivaliteten mellan Europas stormakter ledde i slutet av perioden till en uppkommen rädsla för angrepp och krig. Länderna kunde nu utnyttja sina industrier till att mobilisera enorma arméer. Det dröjde därefter inte länge förrän hela världen stod i brand. Vid den stora katastrofen 1914 övergick det jämförelsevis fredliga långa 1800-talet i en ny epok som ibland kallas världskrigens tid.


Litteratur:
Oredsson m.fl., I historiens spegel, Studentlitteratur, 2001
Åke Holmberg, Vår världshistoria, Natut och Kultur, 1995
Gunnar Eriksson & Tore Frängsmyr, Idéhistoriens huvudlinjer, Wahlström & Widstrand, 1995

Text: Robert de Vries (red.)