Historia år 7 - v.46-47

Antikens Grekland

Miniprojekt på två veckor. Vi fortsätter att studera den historiska epoken som kallas Antiken.

På fliken historia kan du läsa vilka mål som du ska uppnå dessa två veckor. Här presenteras uppgifterna du ska jobba med.

Uppgifter: Arbetsfrågor och begrepp

• Läs texten nedan som är hämtad från so-rummet.se. Jämför även texten i hi-boken som är mer detaljerad och kan utveckla dina svar på frågorna. Se också filmen här nedan. Jobba sedan med följande frågor.

1. Ange tidsperioden för det vi kallar Antikens Grekland.
2. Titta på kartan nedan. Beskriv hur Greklands geografiska läge i medelhavet bidrog till dess utveckling. Både positivt och negativt. Både texten här, hi-boken och filmen ska du använda för att besvara frågan. Återkom till denna fråga när du gjort övriga frågor.
3. Beskriv Greklands kultur. Använd begrepp såsom filosofi, konst, litteratur, arkitektur osv.
4. Grekland var inget imperium utan utgjordes av statsstater. Beskriv hur denna politiska indelning fungerade.
5. Beskriv hur kriget mot Perserna gick till i det vi kallar för "Perserkriget".
6. Vad är Hellenism?
7. Vem var Alexander den Store och hur påverkade han Greklands utveckling.
8. Beskriv hur arvet från Antikens Grekland ser ut.
9. Förklara hur Atens demokrati såg ut. Rita gärna en bild som visar detta.
10. Den grekiska mytologin är viktig. Berätta kort om Grekernas religion. Rita gärna en kort serie. Läs hi-boken, se filmen eller klicka på länken: Grekisk mytologi
11. Berätta om de Olympiska spelen. Fortsätt gärna med din tecknade serie.
12. Berätta om olika livsstil i det Antika Grekland.
13. Jämför nu Antikens Grekland med det Romerksa riket. Ange likheter och skillnader. Jobba med följande begrepp:

- Styret: demokrati

- Kultur

- Religion (mytologi)

- Samhällsklasser (olika livsstil).

- Försvar (armén och stridskonst)

- Geografisk utveckling

Antikens Grekland

Det antika Greklands storhetstid kan sägas börja redan under 700-talet f.Kr och varade fram till 300-talet f.Kr.

Greklands geografiska läge vid Medelhavet kom att spela en viktig roll för handeln och spridandet av idéer i området. Grekerna koloniserade dessutom stora områden runt Medelhavet vilket bidrog till att sprida den grekiska kulturen (se karta).

En gemensam grekisk kultur

Under antiken var Grekland politiskt splittrat ochbestod av en mängd stadsstater vilka fungerade som självstyrande småriken. De grekiska stadsstaterna hade emellertid en delvis gemensam kultur som gav dem en grekisk identitet. Den grekiska kulturen bestod av olika delar. Huvudingredienserna var grekisk mytologi, litteratur, teater, arkitektur, konst, idrott och filosofi. Den viktigaste faktorn för den grekiska identiteten var det gemensamma grekiska språket.

Grekland var politiskt splittrat

De grekiska stadsstaterna enades aldrig i en gemensam stat. Greklands besvärliga geografiska förhållanden gjorde att stadsstaterna många gånger isolerades från varandra genom naturliga barriärer som bergskedjor och hav. Dessutom förekom det ofta rivalitet och krig mellan de olika stadsstaterna. Men när grekerna hotades av yttre fiender höll de vanligtvis ihop.

Perserkrigen

Omkring 500 f.Kr gjorde några grekiska stadsstater, belägna vid Mindre Asiens västkust, uppror mot perserna. Upproret stöttades av Aten och några andra stadsstater från det grekiska fastlandet. Revolten slogs dock snabbt ned av perserna, varefter perserkungen beslöt sig för att straffa Aten och de grekiska stadsstaterna. Perserna skulle därmed utvidga sitt territorium västerut och införliva Grekland i sitt stora välde.

Kriget som följde mellan perserriket och de grekiska stadsstaterna har inom västerländsk historieforskning blivit känt som ”perserkrigen”. Efter att grekerna till slut besegrat perserna vid Marathon 490 f.Kr, Salamis 480 f.Kr och Plataiai 479 f.Kr lyckades Grekland bevara sin självständighet.

Bild: SO-rummet.se

Alexander den store (till vänster) i strid mot den persiska kungen Dareios III (till höger på vagnen) under slaget vid Issos år 333 f.Kr, golvmosaik funnen i Pompeji.

Alexander den store infogar Grekland i sitt välde

På 300-talet f.Kr var Grekland försvagat och sårbart efter årtionden av inbördeskrig mellan de ledande stadsstaterna Aten och Sparta. Stadstaterna underkuvades då av kung Filip II av Makedonien, ett rike i norra utkanten av den grekiska världen. Han avled snart efter invasionen och efterträddes av sin son Alexander. Denne skapade genom erövringar i Främre Orienten ett av av de största imperier som världen dittills skådat (se karta). I den västerländska historieskrivningen har han därför blivit känd som Alexander den store.

Den grekiska kulturen sprids

Efter Alexander den stores död 323 f.Kr splittrades hans väldiga rike. Den grekiska kulturen hade då hunnit spridas över stora delar av Främre Orienten där den blandades med asiatiska influenser. Den grekiska kulturen fick därmed en ny form som kallas hellenism.

Den grekiska kulturen har varit av stor betydelse för det västerländska kulturarvet, inte minst genom romarna som övertog en stor del av den grekiska kulturen i dess hellenistiska form.

Arvet från antikens Grekland

Vårt samhälle präglas än idag av grekernas kulturella arv. Här följer några exempel på beståndsdelar i den grekiska kulturen som bidragit till att forma vår västerländska kultur:

- Demokrati
- Vetenskap
- Filosofi
- Konst
- Teater
- Litteratur
- Vårt alfabet har sina rötter i det grekiska.
- Byggnadskonst
- Idrott

---

Fakta om Atens demokrati

Den atenska demokratin var något unikt för sin tid och byggde på medborgarnas direkta deltagande. Denna form av demokrati kallas idag för direktdemokrati.

Direktdemokrati = de involverade närvarar på plats och fattar beslut tillsammans.

Atens direktdemokrati var ändå en ganska exklusiv styrelseform eftersom bara en mindre del av Atens befolkning räknades som medborgare. Men för att vara medborgare krävdes å andra sidan att man aktiverade sig i stadens angelägenheter. Några förutsättningar som möjliggjorde detta var att det atenska samhället grundade sig på slavekonomi, att de deltagande fick ekonomisk ersättning och att hemmet styrdes av kvinnorna. Kvinnor och slavar var helt uteslutna från medborgarskap.

Modellen med direktstyre byggde på tre institutioner där medborgarna skulle delta:folkförsamlingen som var den lagstiftande makten, regeringen som styrde staten ochdomstolen som upprätthöll ordningen.

Grundprinciperna var att det skulle råda politisk jämlikhet och att alla skulle vara med. Viktigt var att man som medborgare skulle ha makt över andra samtidigt som man själv kunde bli styrd.

Direktdemokratin var ett styrelsesätt som endast lämpade sig för stadsstater eftersom de hade ett begränsat invånarantal och ganska små geografiska ytor. Detta var nödvändiga förutsättningar för att kunna samla medborgarna så att de kunde närvara regelbundet i folkförsamlingen.

Senare under antiken när stora riken började växa fram - som under den hellenistiska tiden och i romarriket - hade systemet med direktdemokrati redan förlorat sitt bruksvärde. Makten kom hädanefter att i första hand innehas av adel eller kungar. Detta ledde till att de demokratiska idéerna så småningom föll i glömska under väldigt lång tid (läs mer om Demokratins historia).

Atens demokrati - direktdemokrati - tilltalade inte alla. En av dess främsta kritiker var filosofen Platon (427-347 f.Kr) som levde i Aten vid den här tiden. Platon liknade den atenska demokratin vid ett skepp där alla agerade som kapten och bestämde hur och vart skeppet skulle seglas. Platon ville istället införa ett expertstyre där kompetens och meriter skulle avgöra vilka som skulle bestämma. Han menade att folket var en korkad massa som i sin ignorans och avundsjuka på varandra inte kunde se till statens bästa. När sedan den vanskötta staten hade kollapsat skulle folket istället acceptera vilket annat styrelseskick som helst för att återställa ordningen. Platon ansåg därför att steget från demokrati till tyranni var mycket litet.

Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Hugo Montgomery, Medelhavsvärldens historia till omkring 400 e.Kr, Almqvist & Wiksell, 1995
David Held, Demokratimodeller. Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi, Daidalos, 2005
Terence Ball och Richard Dagger, Political Ideologies and the Democratic Ideal, 2004

Text: Robert de Vries (red.)

Faktagranskad av: Fredrik Helander, museipedagog vid Medelhavsmuseet

Film om Antikens Grekland

Film

Begrepp att kunna

Dygd
Demokrati och direktdemokrati
Filosofi
Illiaden och Odyssén
Trojanska kriget
Perserkriget
Aten
Sparta
Grekisk mytologi
Alexander den Store
Imperium
Hellenism
Homeros
Akropolis
Sokrates
Platon
Aristoteles
Statsstater
Idrott - Olympiska spel
Härold